Dikter

lilla du
lilla barn
lilla hjälplösa kryp
inget kan du göra
inget kan du påverka
men endå så när du ler,
stannar tiden
mannen ler
han är stolt
han fick ju det lilla barnet
lilla du
du lilla hjälplösa kryp



att le







Helt stilla.
Allt är helt still.
Inte ett löv rör sig.
Inte en ring på den svarta vattenytan.
Plötsligt.
Löven börjar rassla som om en jätte just nyst över det vassa aspbladen.
Ringar på vattet bildas många som rymdens alla stjärnor.
Fåglarnas kvitter startar som på en given singal.
Alla blommor slår ut och doften av frihet slår emot en.

Shit!
Vad hände?
Hela världen slog ut.
Vad händer egentligen?

Fiskarna har fest.
Löven har danstävling
Fåglarna sjunger som om det gällde livet.
Blommorna luktar ikapp.

Okej.
Nu börjar det bli läskigt!
Naturen verkar fått fnatt.
Inget är som det ska....

Plötligt stannar allt.
Fiskarna simmar ner på botten.
vinden reser till USA.
Fåglarna flyger söder ut.
Blommorna kryper tillbaka in i marken.
Som om inget hänt.
Som inget hänt.





kärlek är som en blomma.
den börjar som en knopp
och utveklas sedan till en
stor och vacker växt som växer
sig stor för att en dag vissna och dö ut.
vissa typer av kärlek är som granar,
växer men dör aldrig.
tappar aldrig sina barr
lever kvar till nån hugger ner den.
andra sorter kärlek är som en björk,
lever,finns alltid kvar och även
när den tappar sina blad så kommer
det upp nya.





långsamt
mycket långsamt,fingrar jag på den taggiga blomman.
det går inte att känna längst in.
jag har försökt
hur mycket man än lirkar går det inte
en sak att göra
rycka bort taggarna


Tonåren suger?

Alla säger att det ska vara så hemskt att vara tonåring och mest av allt, leva med en tonåring. Vi ska bråka om allt, ha revolter och supa oss fulla varje kväll. Det är egentligen väldigt få, när man ser till helheten som gör det. Okej, jag är en renodlad lantid och det är antagligen vanligare i stan (fördomar javisst!) Min närmaste revolt skulle vara min strumpnisch som går ut på att aldrig ha likadana strumpr. Men eftersom jag har hållt på med det sedan 4:an gills det antagligen inte. Jag har ingen utstickande klädstil, starare tråkig, har aldrig drukit (okejj smakat men inte mer)och bråkar faktiskt inte SÅ ofta med mina föräldrar. Jag är ingen ängel, jag är ingen perfekt barbiedocka och jag är absolut ingen lerklump som går att forma. Jag bestämmer över mig själv, jag har massor av egna åsikter och tankar.
Det är viktigt, man ska inte låta sig andra bestämma över än. Vill man klä sig annorlunda ska man det. Jag ljuger inte och säger att jag tycker allt är snyggt eller ser bra ut, men ibland blir det suveräna fullträffar! Jag tycker nästan alltid det är kult att vara 14, jag är en tjej i mina bästa år!

På min vägg finns en affisch med texten "Våga vara dej själv", alla borde ha en sån.

Makt.

Makt.

Det finns massvis med olika sorters makt. Att ha en blogg är makt. Man kan påverka folk genom en skriven text. Men bloggutbudet har exploderat på senaste tiden. T.ex skapades 1570 st bloggar - bara idag. Därför har jag också makt. Ingen enorm makt, jag kan inte paralysera hela sveriges befolkning. Det är inte heller min åsikt, som ni vet. Jag har, under den här "nya" bloggperioden haft som mest 12 stycken olika personer inne och kollat på bloggen på en dag. Det var 29 oktober. Det finns några gupp med sisådär 8 stycken ett par gånger men annars håller det sig ganska stadigt på sisådär 1 om dagen. Det är jag fullständigt nöjd över. För att få fler läsare skulle jag behövt vara mer aktiv, vilket jag varken har lust eller tid med. Alltså, jag har ganska liten makt.
Superbloggarna, med en halvmiljon läsare i veckan, där snackar vi makt. Självklart större än kungens makt, eftersom att inte har någon. Men antagligen mycket större än vissa topppolitiker också, vilket är skrämmande. Jag menar, politikerna har ju inte alltid rätt men de är ju ändå valda av folket. Blogga kan precis vilken sinnessjuk människa göra. Alltså ligger Sverige nu till stor del nu, mycket större del än någonsin, i våra händer. Visst handlar de flesta bloggar om mode, smink och annat förflackande men VISSA, har ju faktiskt ett budskap. En del, riktigt bra budskap, andra, fruktansvärt förvridna tankeställningar som att utrota alla mörkhyade etc.

Vad gör vi med den insikten? Gör det oss mindre påverkade av det vi läser? Eller mer?

RSS 2.0