Alla säger att det ska vara så hemskt att vara tonåring och mest av allt, leva med en tonåring. Vi ska bråka om allt, ha revolter och supa oss fulla varje kväll. Det är egentligen väldigt få, när man ser till helheten som gör det. Okej, jag är en renodlad lantid och det är antagligen vanligare i stan (fördomar javisst!) Min närmaste revolt skulle vara min strumpnisch som går ut på att aldrig ha likadana strumpr. Men eftersom jag har hållt på med det sedan 4:an gills det antagligen inte. Jag har ingen utstickande klädstil, starare tråkig, har aldrig drukit (okejj smakat men inte mer)och bråkar faktiskt inte SÅ ofta med mina föräldrar. Jag är ingen ängel, jag är ingen perfekt barbiedocka och jag är absolut ingen lerklump som går att forma. Jag bestämmer över mig själv, jag har massor av egna åsikter och tankar.
Det är viktigt, man ska inte låta sig andra bestämma över än. Vill man klä sig annorlunda ska man det. Jag ljuger inte och säger att jag tycker allt är snyggt eller ser bra ut, men ibland blir det suveräna fullträffar! Jag tycker nästan alltid det är kult att vara 14, jag är en tjej i mina bästa år!

På min vägg finns en affisch med texten "Våga vara dej själv", alla borde ha en sån.